Hoppa till innehåll

Hem / Verktyg / Isoleringskalkylator
Gratis verktyg

Isoleringskalkylator
vad tilläggsisolering av vinden faktiskt sparar

Ange vindens yta, isoleringens tjocklek före och efter samt hur du värmer huset. Kalkylatorn uppskattar hur mycket mindre värme som passerar genom isoleringen och vad det kan motsvara i kronor. Modellen antar ett jämnt isolerskikt. I exemplet med 100 kvadratmeter och en ökning från 10 till 25 centimeter minskar värmeförlusten med ungefär 1 954 kilowattimmar per år. Med exemplets energipris motsvarar det cirka 4 690 kr för direktverkande el eller 1 563 kr för en värmepump med den antagna årsvärmefaktorn. Husets faktiska besparing behöver bedömas separat.

Senast uppdaterad: 29 september 2026 · Källor: SMHI, Boverket, Energimyndigheten, SCB och tillverkarnas EN 14064-deklarationer

Kalkylator

Räkna ut din besparing

Isoleringskalkylator
U-värde före0,379 W/m²K
U-värde efter0,159 W/m²K
Värme som slutar läcka1 954 kWh
Köpt energi du slipper1 954 kWh
Grov återbetalningstid före ROT4,3–8,5 år
Besparing per år4 690 kr

Modellens U-värde ligger över jämförelsevärdet från äldre BBR, 0,13 W/m²K — det nås vid ungefär 31 cm med den här lösullen.

Modellen antar ett jämnt isolerskikt med samma lambdavärde före och efter. För övriga delar används ett fast värmemotstånd på 0,20 m²K/W. Kostnaden 200–400 kr/m² är ett separat hypotetiskt scenario som inte följer tillagd tjocklek. För en verklig återbetalning behövs en offert och den rörliga energikostnad som faktiskt försvinner; fasta avgifter sparas normalt inte.

Årsvärmefaktorn 3 för värmepump är vårt antagande — använd en relevant årsverkningsgrad för ditt system · gradtimmar = graddagar × 24 på SMHI:s 17-gradersbasis · lambda 0,040–0,042 enligt ISOVER och PAROC · elpriset 2,40 kr/kWh är SCB:s totalpris för hushåll i spannet 5 000–14 999 kWh, andra halvåret 2025, alltså före sänkningen av energiskatten 2026 · hypotetisk återbetalning räknas på 200–400 kr/kvm före ROT och före etableringsavgift

Metod

Så räknar vi

Modellen antar ett jämnt, homogent isolerskikt med samma lambda före och efter. R = tjocklek i meter ÷ lambda + 0,20 m²K/W, där tillägget är ett fast modellantagande för övriga motstånd. U = 1/R. Skillnaden mellan U-värdena multipliceras med yta och graddagar × 24 och delas med tusen. Detta är ett illustrativt värmeflöde, inte ett beräknat U-värde för hela ditt bjälklag.

Formeln

kWh/år = (U_före − U_efter) × yta × graddagar × 24 ÷ 1000, och därefter delat med årsvärmefaktorn innan det blir kronor.

Det förvalda lambdavärdet 0,041 W/mK är ett redigerbart mineralullsexempel. Använd produktens deklaration och bedöm även den gamla isoleringen. Graddagsserierna har angiven ort, normalperiod och 17 °C-bas. En byggnads verkliga balanspunkt påverkas av bland annat sol, internvärme och användning; valet av serie validerar inte byggnadens energiprestanda.

Tjocklek lösull U-värde Äldre BBR som jämförelse
5 cm 0,704 W/m²K inte uppfyllt
10 cm 0,379 W/m²K inte uppfyllt
20 cm 0,197 W/m²K inte uppfyllt
25 cm 0,159 W/m²K inte uppfyllt
30 cm 0,133 W/m²K inte uppfyllt
40 cm 0,100 W/m²K uppfyllt
50 cm 0,081 W/m²K uppfyllt

Jämförelsen med 0,13 W/m²K kommer från den äldre BBR-konsolideringen BFS 2011:6 t.o.m. BFS 2020:4, tabell 9:92. Modellens tjocklek omkring 31 cm vid detta värde är ingen rekommenderad konstruktion och inget besked om regelefterlevnad. Vilka regler och krav som gäller behöver bedömas för det faktiska projektet.

Det här ingår inte i beräkningen

Köldbryggor, olika material i gamla och nya skikt, luftläckage och fukttillstånd ingår inte. Deras påverkan kan vara olika före och efter isoleringen; de tar inte automatiskt ut varandra. Årsvärmefaktorn 3 är ett antagande. Modellen visar hur resultatet ändras med dina inmatade värden, men kan inte förutsäga husets faktiska besparing.

Räkneexempel

En vind på 100 kvm, från 10 till 25 centimeter

Ett hypotetiskt homogent skikt med 10 centimeter gammal isolering och ett normalår som Norrtäljes. Så här går räkningen, steg för steg.

  • Före: R = 0,10 ÷ 0,041 + 0,20 = 2,64, alltså U = 0,379 W/m²K.
  • Efter: R = 0,25 ÷ 0,041 + 0,20 = 6,30, alltså U = 0,159 W/m²K. Skillnaden är 0,2201 W/m²K.
  • Gradtimmar: 3 699 graddagar × 24 = 88 776 gradtimmar (normalperiod 1991–2020).
  • Värme: 0,2201 × 100 × 88 776 ÷ 1000 = 1 954 kWh om året.
  • Kronor: med direktverkande el är årsvärmefaktorn 1, så 1 954 kWh × 2,40 kr = 4 690 kr. Med värmepump på årsvärmefaktor 3 blir det 651 kWh och 1 563 kr — samma värme, en tredjedel av pengarna.
  • Hypotetisk återbetalning: 20 000–40 000 kr för jobbet ger 4,3–8,5 år före ROT. Kostnadsspannet är ett fristående antagande som inte ändras med tillagd tjocklek; det validerar inte lönsamheten för ett verkligt jobb.

Att i stället gå hela vägen till 45 centimeter ger 2 570 kWh — bara 616 kWh mer för nästan dubbelt så mycket ull. Vad hela jobbet kostar med etablering, vindavledare och ROT har en egen sida: Tilläggsisolering — pris per kvadratmeter.

Jämförelse

Vilken yta ger 2 800 kWh i vår modell?

Energimyndigheten visar ett räkneexempel som vi också hänvisar till på vår prissida: tio till tjugofem centimeter minskar värmebehovet med cirka 2 800 kilowattimmar per år, eller 7 000 kronor räknat på 2,50 kr/kWh. Vår kalkylator ger 1 954 kilowattimmar för samma steg. Utan myndighetens fullständiga indata kan vi inte förklara skillnaden.

Ort och normalår Vår siffra på 100 kvm Yta som ger 2 800 kWh
Malmö — 3 100 graddagar1 638 kWh171 kvm
Norrtälje — 3 699 graddagar1 954 kWh143 kvm
Lindesberg — 3 843 graddagar2 030 kWh138 kvm
Slutsatsen

Med våra valda antaganden ger ungefär 138–143 m² samma 2 800 kWh för de två redovisade mellansvenska orterna. Detta är en baklängesberäkning i vår modell. Eftersom myndighetens fullständiga indata saknas är den varken en validering av modellen eller ett belägg för vilken vind myndigheten avsåg.

Vanliga frågor

Vanliga frågor om att isolera vinden

Hur mycket sparar man på att tilläggsisolera vinden?
Räknat per kvadratmeter vind: att gå från tio till tjugofem centimeter lösull stryper värmeflödet från ungefär 0,38 till 0,16 watt per kvadratmeter och grad, och i vårt homogena räkneexempel med Norrtäljes graddagar blir det runt 20 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Har du direktverkande el motsvarar det i storleksordningen 47 kronor per kvadratmeter — på hundra kvadratmeter alltså omkring 4 690 kr om året. Har du värmepump ska du dela värmesiffran med maskinens årsvärmefaktor först, och då blir kronorna betydligt färre trots att exakt lika mycket värme stannar kvar i huset. Ju tunnare isolering du har i dag, desto brantare är kurvan: de första centimetrarna gör nästan allt jobbet.
Varför visar kalkylatorn en lägre siffra än Energimyndigheten?
Energimyndigheten ger ett exempel där 10 till 25 cm sparar cirka 2 800 kWh och 7 000 kr vid 2,50 kr/kWh. Yta och flera andra indata anges inte. Vi kan därför varken återskapa exemplet fullständigt eller säga att vår modell är försiktigare. Tabellen nedan visar vilken yta som skulle ge samma energital under våra egna antaganden, inte myndighetens faktiska underlag.
Hur tjockt ska man isolera vinden — och kan det bli för tjockt?
Energimyndigheten beskriver äldre vindar med 5–10 cm isolering och att det ofta finns plats för upp till 50 cm. Lämplig tjocklek beror på befintligt material, konstruktion, fuktförhållanden och den nya produktens anvisning. I den homogena modellen avtar energivinsten med varje extra centimeter. Ta in en offert för den faktiska tilläggstjockleken; kalkylatorns fasta kostnadsspann kan inte avgöra vilken tjocklek som lönar sig bäst.
Räknar kalkylatorn med ROT-avdraget?
Nej. Det hypotetiska kostnadsspannet är före ROT. Ett faktiskt avdrag kan minska kostnaden om arbetet, bostaden och du uppfyller villkoren. Avdraget gäller kvalificerad arbetskostnad, inte material, och begränsas av personligt utrymme och skatt. Be om arbetskostnaden separat i offerten och räkna återbetalningen med det pris du faktiskt ska betala.
Kan tilläggsisolering göra mer skada än nytta?
Ja. Mer isolering gör kallvinden kallare och kan minska uttorkningen. Boverket beskriver flera fuktkällor: inomhusluft som läcker upp, nederbörd, uteluft och byggfukt. Kontrollera befintlig fukt och skador, luftläckage, takets täthet och möjligheten till uttorkning innan konstruktionen ändras. Mer ventilation löser inte alltid problemet och kan själv tillföra fukt. Låt en fackkunnig bedöma hela konstruktionen; en generell ångspärrs- eller ventilationslösning passar inte alla vindar.

Läs vidare

Mer om isolering och energi

Källor (senast kontrollerade 2026-08-10): Energimyndigheten — Vindsisolering · SMHI — normalårskorrigering och graddagar · Boverket — kalla vindar · Norrtälje Energi — graddagar · Linde Energi — graddagar · Malmö stad — graddagar · PAROC — deklarerat lambdavärde (EN 14064) · ISOVER — deklarerat lambdavärde (EN 14064) · SCB — elpriser för hushåll. Jämförelsevärdet är hämtat ur den äldre konsolideringen BFS 2011:6 t.o.m. BFS 2020:4, tabell 9:92. Modellen bedömer inte vilka energiregler som gäller för ditt projekt.

Vill du veta vad det kostar på din vind?

Be isoleringsfirman bedöma bjälklagets skick, fuktrisker och lämplig uppbyggnad på plats. Kontrollera F-skatt inför ROT. Offerterna är kostnadsfria och binder ingenting.

Få offerter för isolering →