Hantverkarformuläret 17:
så skriver du ett tydligt avtal med hantverkaren

En badrumsrenovering offereras till "runt 90 000 kronor". Slutfakturan landar på 128 000, och företaget hänvisar till "grejer som tillkom". Måste du betala mellanskillnaden? Det beror på vad ni faktiskt kom överens om. Var "runt 90 000" en ungefärlig prisuppgift eller ett fast pris, eller skulle jobbet göras på löpande räkning? Beställde du något extra, och i så fall till vilket pris? Konsumenttjänstlagen har regler för just de här frågorna, men för att kunna använda dem behöver du kunna visa vad ni kom överens om.

Ett muntligt avtal är också bindande, men det är svårare att bevisa vad som sades om ni blir oense. Därför lönar det sig att skriva ner överenskommelsen innan arbetet börjar. Till det finns Hantverkarformuläret 17, en kostnadsfri avtalsmall som Konsumentverket har tagit fram tillsammans med Villaägarnas Riksförbund och Sveriges Byggindustrier. Den här guiden förklarar vad formuläret frågar efter och vilka regler som gäller runt det. Den ersätter inte formuläret, och den kan inte bedöma ditt enskilda fall.

Vad är Hantverkarformuläret 17?

Hantverkarformuläret 17 är en avtalsmall för reparations- och ombyggnadsarbeten där beställaren är konsument och hantverkaren är ett företag – så beskriver formuläret sig självt. Det kan gälla en badrumsrenovering, ett köksbyte, ny el, ett nytt golv eller ett takbyte. Ska ett småhus, alltså ett en- eller tvåbostadshus som en villa eller ett fritidshus, byggas nytt eller byggas till rekommenderar formuläret i stället entreprenadkontraktet ABS, i dag ABS 18, som Konsumentverket hänvisar till. Det är alltså arbetets art som avgör valet, inte hur stort eller dyrt jobbet är.

Formuläret är gjort för avtal där du som privatperson är beställare. Renoverar du din egen bostadsrätt är det du som beställer, och då passar formuläret – del E har till och med en rad för bostadsrättsföreningens organisationsnummer. Beställer föreningen själv ett arbete, till exempel ett stambyte eller en ny fasad, är beställaren inte en privatperson. Då gäller inte konsumenttjänstlagen, och formuläret är inte skrivet för det avtalet.

Den aktuella versionen heter Hantverkarformuläret 17. Den gavs ut 2017 och är den version Konsumentverket tillhandahåller i dag. Äldre versioner finns fortfarande kvar på nätet, så kontrollera att det står "Hantverkarformuläret –17" överst innan ni fyller i något. Ett avtal som redan är undertecknat på en äldre version blir inte ogiltigt bara för att det finns en nyare mall, men till ett nytt avtal bör du använda 17.

Formuläret är framtaget av Konsumentverket, Villaägarnas Riksförbund och Sveriges Byggindustrier, alltså av konsumentsidan och byggbranschen tillsammans. Det är kostnadsfritt och laddas ner från Konsumentverkets publikationssida, där det också finns en ifyllnadshjälp och en separat blankett för ändringar och tilläggsarbeten. Använder ni mallen gäller också de allmänna bestämmelserna på sista sidan. Att båda sidor har stått bakom texten betyder inte att varje villkor passar varje jobb: läs bestämmelserna och skriv in era egna överenskommelser under del I. Själva formuläret får inte ändras.

Formulärets fält, från A till I

Formuläret består av fälten A–I på de tre första sidorna. På den fjärde sidan följer de allmänna bestämmelserna, punkt 1–14. Här är fälten i formulärets egen ordning. Rubrikerna är formulärets, förklaringarna våra.

Ditt skydd enligt konsumenttjänstlagen

Konsumenttjänstlagen (SFS 1985:716) gäller när ett företag utför arbete på ditt hem åt dig som privatperson, oavsett om ni skriver ett avtal eller inte. Lagen är tvingande till din förmån: avtalsvillkor som är sämre för dig än lagens regler gäller inte mot dig, om inte lagen själv tillåter en avvikelse (3 §). Ett exempel på en tillåten avvikelse är att ni får avtala en annan prisgräns för en ungefärlig prisuppgift. Formuläret bygger på lagen och återger flera av dess paragrafer, men innehåller också egna avtalsvillkor som blir en del av ert avtal.

Vad ger lagen dig? Arbetet ska utföras fackmässigt, och hantverkaren ska med tillbörlig omsorg ta till vara dina intressen och samråda med dig när det behövs (4 §). Hantverkaren ska också avråda dig från ett arbete som, med hänsyn till priset eller andra omständigheter, inte kan anses vara till rimlig nytta för dig. Visar det sig under arbetet att priset kan bli betydligt högre än du hade kunnat räkna med ska hantverkaren höra av sig och be om besked (6 §).

Sedan priset, en vanlig tvistefråga. Här är det viktigt att hålla isär olika sorters prisuppgifter:

• Inget pris avtalat: du betalar vad som är skäligt med hänsyn till arbetets art, omfattning och utförande och vad liknande tjänster normalt kostar (36 §).
• Ungefärlig prisuppgift: slutpriset får som huvudregel inte överstiga uppgiften med mer än 15 procent. Gränsen gäller inte om ni har avtalat en annan prisgräns, eller om hantverkaren har rätt till pristillägg – för tilläggsarbete eller för att jobbet har blivit dyrare av skäl som beror på dig och som hantverkaren inte borde ha förutsett (36 och 38 §§). Gränsen är ett tak, inte ett påslag: 15 procent är inget tillägg som hantverkaren automatiskt har rätt till, utan du betalar för det arbete som faktiskt har gjorts, upp till gränsen.
• Fast pris, löpande räkning och takpris: se nästa avsnitt. Kort sagt gäller ett fast pris och ett takpris det arbete de avser, och vid löpande räkning ska slutpriset vara skäligt.

Så kan det se ut i praktiken: i ett ärende hos Allmänna reklamationsnämnden hade en konsument fått en ungefärlig prisuppgift, och fakturan blev 25 procent högre. Företaget menade att kunden hade beställt tilläggsarbete. Nämnden ansåg inte att företaget hade bevisat det och rekommenderade att företaget skulle betala tillbaka en del av priset (änr 2017-00202).

Fast pris eller löpande räkning — och hur du kapar risken

Under del D väljer ni prismodell. Ni kan också kombinera, till exempel fast pris för en del av jobbet och löpande räkning för en annan.

Fast pris betyder att totalsumman för det avtalade arbetet är bestämd, även om jobbet tar fler timmar än hantverkaren har räknat med. Det är förutsägbart för dig, och det är hantverkaren som bär risken för att det avtalade arbetet tar längre tid. Den risken kan göra att priset blir något högre på pappret. Tänk på att det fasta priset gäller det som står under Omfattning. Ändringar och tilläggsarbeten kan kosta extra, så ju tydligare del B är, desto mindre utrymme för tvist.

Löpande räkning betyder att du betalar för nedlagd tid och material efter avtalade priser. Det kan bli billigare om jobbet flyter på, och det är rimligt när ingen i förväg kan veta vad som döljer sig bakom kaklet. Nackdelen är att du inte vet slutsumman i förväg. Slutpriset ska ändå vara skäligt för det arbete som har gjorts, och hantverkaren får inte välja ett onödigt dyrt eller tidskrävande sätt att utföra det.

Därför bör du be om en ungefärlig prisuppgift eller ett takpris även vid löpande räkning. En ungefärlig prisuppgift ger dig 15-procentsgränsen, med de undantag som beskrivs ovan. Ett takpris, till exempel "arbetet enligt del B får kosta högst 60 000 kr inklusive moms", är en fast gräns för det arbete det gäller. Skriv ut vad taket omfattar och hur ändringar och tillägg ska hanteras. Taket försvinner inte bara för att hantverkaren säger att något oväntat dök upp. För att få betalt utöver taket behöver det finnas en grund, till exempel ett tilläggsarbete som ni har kommit överens om eller som hantverkaren enligt lagen eller avtalet fick utföra. Att jobbet tog längre tid än beräknat är i sig inget tilläggsarbete.

Ett villkor i formuläret som är lätt att missa: enligt punkt 10 i de allmänna bestämmelserna är gränsen 25 procent i stället för 15 till den del prisuppgiften avser markarbeten, rivningsarbeten eller annat som kräver undersökningar som hantverkaren normalt inte behöver göra innan anbudet lämnas. Det är ett avtalsvillkor i Hantverkarformuläret 17, inte en allmän regel i lagen, och det gäller bara den delen av prisuppgiften – inte hela renoveringen bara för att något rivs. Punkt 10 säger också att prisuppgiften bara omfattar det som står under Omfattning. Be gärna hantverkaren redovisa rivning och markarbete som egna poster, så att det syns vilken del av priset som har vilken gräns.

Slutdatum och förseningsvite

Skriv in under del F när arbetet ska börja och senast vara klart. Ett datum gör det lätt att se om arbetet är försenat. Har ni inte avtalat någon tid är hantverkaren ändå inte fri att ta hur lång tid som helst: arbetet ska då vara klart inom den tid som är skälig med hänsyn till vad som är normalt för ett jobb av samma slag och omfattning (24 § och punkt 7). Ändringar och tilläggsarbeten kan förlänga tiden, så skriv ner hur tiden påverkas när ni kommer överens om ett tillägg.

Vill du ha en tydligare påföljd kan ni avtala om förseningsvite: ett belopp per dag, vecka eller månad som betalas om arbetet blir försenat. Vite är inget du har rätt till enligt lag, utan gäller bara om ni har avtalat det. I Hantverkarformuläret skrivs det under del I, Övriga överenskommelser, inte under Tider.

Även utan vite har du rättigheter vid försening. Du kan kräva att arbetet slutförs och hålla inne så mycket av betalningen som behövs som säkerhet för ditt krav. Du kan också kräva ersättning för kostnader som förseningen orsakar, om inte hantverkaren visar att lagens undantag är uppfyllt: ett hinder utanför företagets kontroll som det inte skäligen kunde förutse vid avtalet och vars följder det inte skäligen kunde undvika eller övervinna. Beror dröjsmålet på en anlitad utförare eller leverantör måste även denne uppfylla undantaget (31 §). Är förseningen av väsentlig betydelse för dig kan du i vissa fall häva avtalet. Är arbetet redan avslutat måste du inom skälig tid tala om att du åberopar förseningen, annars kan du förlora rätten till skadestånd och hävning (25–31 §§). Med ett avtalat vite är beloppet redan bestämt; utan vite behöver du kunna visa vad förseningen har kostat dig.

ÄTA-arbeten: kom överens om ändringar och pris

ÄTA står för ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten, alltså det som avviker från det ni först kom överens om. Formuläret kallar det ändringar och tilläggsarbeten. Man river en vägg och hittar fukt. Du ändrar dig om klinkern. Ett rör visar sig vara i dåligt skick. Sådant händer i många renoveringar och är inget problem i sig. Tvisterna uppstår när ändringen görs i förbifarten, utan att någon har skrivit ner vad den kostar.

Huvudregeln är att hantverkaren ska kontakta dig och be om besked innan ett tilläggsarbete utförs, och att du bestämmer om det ska göras (8 § och punkt 6). Lagen har några begränsade undantag. Kan hantverkaren inte nå dig, eller får inget besked inom rimlig tid, får tilläggsarbetet ändå utföras om priset för det är obetydligt eller lågt jämfört med det avtalade arbetet, eller om det finns särskilda skäl att tro att du vill ha det gjort. Formulärets villkor anger gränsen för "lågt" som 15 procent av kostnaden för det beställda arbetet – en annan regel än 15-procentsgränsen för prisuppgifter. Arbete som inte kan skjutas upp utan risk för allvarlig skada, till exempel för att stoppa en vattenläcka, ska göras även utan ditt besked. I de här fallen kan hantverkaren ha rätt till betalt för tillägget (38 §). Arbetsmoment som normalt ingår i jobbet räknas däremot inte som tilläggsarbete, och att jobbet bara tar längre tid än beräknat räcker inte. Formulärets punkt 6 räknar dock även arbete som beror på att förhållandena avviker från vad hantverkaren hade rätt att förutsätta, till exempel en skada som inte gick att upptäcka vid en fackmässig bedömning, som tilläggsarbete – med samma krav på att höra av sig först.

Det praktiska rådet är ändå enkelt: kom överens innan tillägget görs, och skriv ner vad som ska göras, vad det kostar eller hur det ska debiteras, och hur tiden påverkas. Del G anger hur ändringar ska debiteras, och formuläret rekommenderar att varje överenskommelse görs skriftligt, gärna på Konsumentverkets blankett för ändringar och tilläggsarbeten. Ett mejl eller sms fungerar också, till exempel "Ok, byt röret enligt ditt förslag, 3 500 kr inkl. moms, påverkar inte slutdatum". Lagen kräver inte att överenskommelsen är skriftlig – en muntlig överenskommelse gäller också – men det är den skriftliga som går att visa i efterhand. Spara meddelandena.

Betalning, slutbesiktning och din rätt att klaga

Konsumentverkets råd är att inte betala i förskott. Har ni inte avtalat något annat betalar du när arbetet är utfört. Enligt formuläret ska det arbete som faktureras vara utfört, och fakturan betalas inom en månad efter att du fått den (del H). Vid större jobb kan ni avtala en betalningsplan med delbetalningar. Knyt dem helst till etapper som är klara, så att du inte betalar för arbete som ännu inte är gjort. Förskott, till exempel för dyrt material, är tillåtet om ni avtalar det, men det ökar din risk. Fundera på hur stort belopp det gäller och vad du får för det.

När det gäller att vänta med betalning är det tre olika saker som lätt blandas ihop:

• Avtalade delbetalningar. Ett belopp i betalningsplanen ska betalas när det som planen knyter det till har inträffat, till exempel när en etapp är klar.
• En slutbetalning som ni har avtalat ska vänta. Ni kan skriva in i betalningsplanen att en del betalas först vid en viss tidpunkt, till exempel efter en avtalad slutbesiktning. Då är det ert avtal som styr när den delen ska betalas.
• Din lagliga rätt att hålla inne betalning. Är arbetet felaktigt eller försenat får du hålla inne så mycket av betalningen som behövs som säkerhet för ditt krav (19 och 27 §§). Beloppet ska motsvara kravet, till exempel vad det skulle kosta att låta ett annat företag rätta felet. Det kan vara en del av fakturan eller hela, beroende på felet. Det är däremot ingen rätt att vänta med hela betalningen tills du känner dig nöjd.

Håller du inne betalning: meddela företaget skriftligt hur mycket du håller inne och varför, betala den del som inte berörs när den ska betalas, och dokumentera felet med bilder eller ett utlåtande. Konsumentverkets exempel: om felet kostar 10 000 kr att åtgärda och fakturan är på 20 000 kr, betalar du 10 000 kr och håller inne 10 000 kr.

Slutbesiktning är inte obligatorisk vid ett vanligt renoveringsjobb. Enligt formuläret görs den om ni har avtalat det (punkt 8), och det skriver ni in under del I. Beställaren utser då en opartisk besiktningsman och står för kostnaden. Har ni inte avtalat någon besiktning: gå igenom jobbet tillsammans när det är klart, rum för rum, och skriv ner det som inte är färdigt eller rätt. De särskilda lagreglerna om slutbesiktning och innehållen betalning för den som bygger eller bygger till ett småhus gäller inte vanliga reparations- och ombyggnadsjobb.

Hittar du ett fel ska du reklamera, alltså meddela företaget. I första hand ska felet rättas till utan kostnad för dig, och hantverkaren har normalt rätt att försöka rätta det själv, om företaget erbjuder sig att göra det direkt (20 §). Rättas felet inte, kan du göra ett prisavdrag som motsvarar vad det kostar att få felet åtgärdat (21–22 §§). Att häva avtalet kräver i regel att syftet med arbetet i huvudsak är förfelat och att hantverkaren insett eller borde ha insett det (21 §). Du kan också ha rätt till skadestånd för kostnader som felet orsakar (31 §).

Visar sig felet senare gäller reklamationsfristerna (17 §). Du ska klaga inom skälig tid efter att du märkt, eller borde ha märkt, felet. Klagar du inom två månader från att du märkte felet räknas det alltid som i tid; väntar du längre kan det fortfarande vara i tid, men då blir det en bedömning. Den yttre gränsen är tre år efter att arbetet avslutades, och tio år för arbete på mark, byggnader och andra fasta saker, till exempel ett badrum eller ett tak. En garanti kan ge längre tid.

Innan du skriver på — checklistan

• Hämtat Hantverkarformuläret 17 från Konsumentverkets publikationssida, inte en äldre version
• Beskrivit arbetet under del B – och skrivit vad som inte ingår
• Skrivit in eventuella avrådanden under del C
• Valt prismodell under del D: fast pris, eller löpande räkning med ungefärlig prisuppgift eller takpris (takpriset under del I)
• Angett under del E om arbetet ska göras med ROT-avdrag
• Skrivit in start och senaste slutdatum under del F – och ett eventuellt förseningsvite under del I
• Kommit överens om hur ändringar debiteras (del G) och att varje ändring bekräftas skriftligt innan den görs
• Valt betalning under del H, utan att betala allt i förskott
• Kontrollerat att företaget är godkänt för F-skatt och har allrisk- och ansvarsförsäkring
• Bestämt att du betalar mot faktura och elektroniskt – ett svartjobb som betalas kontant ger inget ROT-avdrag, och utan papper blir det svårt att visa vad ni kom överens om
• Sparat allt: avtal, offert, mejl, sms och kvitton

Ett tydligt avtal skyddar båda parter. Oklarheter är lättare att reda ut vid köksbordet innan arbetet börjar än i en reklamationstvist efteråt. Ladda ner formuläret innan du bokar, gå igenom fälten tillsammans med hantverkaren och spara allt.

Vanliga frågor om Hantverkarformuläret 17

Vad är Hantverkarformuläret 17? En kostnadsfri avtalsmall från Konsumentverket, Villaägarnas Riksförbund och Sveriges Byggindustrier för reparations- och ombyggnadsarbeten där du som privatperson anlitar ett företag. Formuläret har fälten A–I: parter, omfattning, hantverkarens avrådande, pris, ROT-avdrag, tider, ändringar och tilläggsarbeten, betalning och övriga överenskommelser. Därefter följer allmänna bestämmelser. Det gavs ut 2017 och är den version Konsumentverket tillhandahåller i dag.

När ska jag använda ABS 18 i stället? När ett småhus – ett en- eller tvåbostadshus, till exempel en villa eller ett fritidshus – ska byggas nytt eller byggas till. Det är arbetets art som avgör, inte hur stort eller dyrt jobbet är. Beställer en bostadsrättsförening arbetet är beställaren inte en privatperson; då gäller inte konsumenttjänstlagen, och ingen av de två konsumentmallarna är gjord för det avtalet.

Vad kostar formuläret? Ingenting. Det laddas ner kostnadsfritt från Konsumentverkets publikationssida, tillsammans med en ifyllnadshjälp och en blankett för ändringar och tilläggsarbeten.

Gäller ett muntligt avtal med en hantverkare? Ja. Ett muntligt avtal är också bindande, och konsumenttjänstlagen gäller även utan skriftligt avtal. Svårigheten är bevisningen: blir ni oense kan det vara svårt att visa vad ni kom överens om. Skriv därför ner omfattning, pris, tider och betalning, och spara mejl och sms.

Hur mycket får slutpriset överstiga en ungefärlig prisuppgift? Som huvudregel högst 15 procent (36 § konsumenttjänstlagen). Gränsen gäller inte om ni har avtalat en annan prisgräns, eller om hantverkaren har rätt till pristillägg för tilläggsarbete eller för att jobbet har blivit dyrare av skäl som beror på dig och som hantverkaren inte borde ha förutsett när avtalet träffades. I Hantverkarformuläret 17 är gränsen 25 procent för den del av prisuppgiften som avser markarbeten, rivningsarbeten eller annat som kräver undersökningar som hantverkaren normalt inte behöver göra före anbudet. Gränsen är ett tak, inte ett påslag som hantverkaren automatiskt har rätt till.

Måste jag betala för tilläggsarbete som jag inte har godkänt? Huvudregeln är att hantverkaren ska fråga dig först. Kunde hantverkaren inte nå dig inom rimlig tid kan det ändå finnas rätt till betalt, om tillägget var litet jämfört med det beställda arbetet (i formulärets villkor högst 15 procent av kostnaden för det), om det fanns särskilda skäl att tro att du ville ha det gjort, eller om arbetet inte kunde skjutas upp utan risk för allvarlig skada. Be om en specificerad faktura och fråga vilken grund hantverkaren har.

Får jag hålla inne slutbetalningen? Vid fel eller försening får du hålla inne så mycket av betalningen som behövs som säkerhet för ditt krav – ibland en del av fakturan, ibland hela, beroende på vad kravet gäller. Meddela skriftligt hur mycket du håller inne och varför, och betala resten när den ska betalas. Har ni i betalningsplanen avtalat att en del betalas först efter till exempel en slutbesiktning, är det avtalet som gäller för den delen.

Källor

1. Konsumentverket, BÖ 2017:6 Hantverkarformuläret 17 – publikationssidan med formuläret och ifyllnadshjälpen.
2. Konsumentverket, Villaägarnas Riksförbund och Sveriges Byggindustrier, Hantverkarformuläret –17 (PDF) – fälten A–I på sidorna 1–3 och de allmänna bestämmelserna, punkt 1–14, på sidan 4.
3. Konsumentverket, Villaägarnas Riksförbund och Sveriges Byggindustrier, Ifyllnadshjälp Hantverkarformuläret 17 (PDF) – bland annat takpris och förseningsvite under del I och förskott i en betalningsplan.
4. Konsumentverket, Ändringar och tilläggsarbeten, Hantverkarformuläret 17 – blanketten för att dokumentera en ändring.
5. Konsumentverket, Anlita hantverkare – tips vad du ska tänka på – valet mellan Hantverkarformuläret och ABS 18, muntliga avtal, betalning och prismodeller.
6. Konsumentverket, När hantverkaren vill ha för mycket betalt – prismodeller, 25 procent vid mark- och rivningsarbete, tilläggsarbete och specificerad faktura.
7. Konsumentverket, Reklamera hantverkare – när hantverkaren gjort fel – reklamation, avhjälpande, prisavdrag, hävning och hur mycket du får hålla inne.
8. Konsumentverket, När hantverkaren inte är klar i tid – försening, skälig tid och förseningsvite.
9. Konsumentverket, Konsumenttjänstlagen – vad lagen innebär för dig som konsument – när lagen gäller och dina rättigheter.
10. Konsumenttjänstlag (1985:716) – lagtexten hos riksdagen, särskilt 1, 3, 4, 6, 8, 17, 19–22, 24–31, 36, 38, 40, 41, 45 och 51–61 §§.
11. Allmänna reklamationsnämnden, Får ett pris överskridas? – ärende om en överskriden prisuppgift (änr 2017-00202).
12. Skatteverket, Så fungerar rotavdraget – F-skatt och krav på elektronisk betalning.