Bergvärme 2026:
kostnad, besparing och så går installationen till

Bergvärme kräver ett borrhål, en värmepump och vattenburen värmedistribution. Polarpumpens prisexempel för en komplett nyinstallation är 125 000–260 000 kronor före ROT. Saknas radiatorer eller golvvärme tillkommer konverteringen. Börja därför med husets värmebehov, befintliga system och tomtens borrförutsättningar.

Här jämför du offerternas omfattning, borrning, ROT-villkor och möjliga besparing. Leverantörernas prisexempel är vägledning, inte en nationell prisstatistik eller ett erbjudande för din fastighet.

Vad kostar bergvärme 2026?

Polarpumpen anger 125 000–260 000 kronor för en nyinstallation, och Bygghemmas guide landar på 100 000–200 000 kronor – förutsatt att huset redan har ett vattenburet värmesystem. Saknas det, och du dessutom behöver radiatorer och varmvattenlösning, kan totalen enligt samma guide krypa upp mot 300 000 kronor. Priset består främst av pumpen, borrningen och installationsarbetet.

Själva bergvärmepumpen kostar ungefär 60 000–130 000 kronor beroende på effekt och fabrikat – Polarpumpen räknar med 75 000–130 000 kronor vid nyinstallation, medan Bygghemma sträcker spannet ända upp till 200 000 för de största modellerna. Borrningen går på ungefär 40 000–90 000 kronor för ett typiskt hål (mer om den strax). Och installationsarbetet – röranslutningar, el, injustering – brukar hamna på 30 000–60 000 kronor och ta tre till fem arbetsdagar, borrningen oräknad.

Byter du från direktverkande el behöver du också installera vattenburen värme. Att konvertera kostar enligt Bygghemma ungefär 6 000–8 000 kronor per radiator – i ett hus med tio element är det snabbt 60 000–80 000 kronor extra. Ta med den kostnaden när du jämför offerter.

Borrdjup och kostnader för borrningen

Borrning offereras ofta per meter. Med det publicerade prisexemplet 300–600 kr/m och en antagen längd på 140–180 m blir den matematiska kostnadsramen 42 000–108 000 kr. Det är en beräkning med lägsta respektive högsta pris och längd, inte ett nytt marknadspris. Foderrör, etablering, grävning och bortforsling kan tillkomma beroende på offerten. Greenmatch anger som separat exempel 500–900 kr/m för foderrör.

Jorddjupet påverkar kostnaden, men foderrörslängden är inte bara sträckan genom jorden. Normbrunn -16 beskriver normalt minst sex meter foderrör totalt och minst två meter ned i fast berg, med tätning mellan rör och berg. Särskilda konstruktioner och undantag ska bedömas och dokumenteras av borraren. Begär à-pris för extra foderrör och besked om vad tätning och etablering kostar.

Hur djupt borras det då? En generell meter-per-kilowattregel räcker inte för dimensionering: årsenergi, toppeffekt, bergets egenskaper, aktiv längd, grannbrunnar och värmesystemets temperatur behöver räknas in. Enligt SGU:s brunnsarkiv är energibrunnar vanligen 100–300 meter djupa, med en median kring 175 meter. Djupet styrs av husets energibehov, berggrundens värmeledning och närliggande energibrunnar. SGU rekommenderar minst 20 meter mellan energibrunnar men konstaterar att det inte finns någon nationell bindande avståndsregel; kommunens beslut styr på platsen. Fördjupa borrdelen i vår guide om brunnsborrning.

Så går det till att installera bergvärmepump

Installationen kan delas in i tre faser. Börja med dimensioneringen och kontakten med kommunen innan borrningen bokas.

Anmälan, lokala tillstånd, Normbrunn och certifierad borrare

Den nationella utgångspunkten är anmälningsplikt: fastighetsägaren ska lämna in en anmälan till kommunens miljöförvaltning före borrning. En kommun kan lokalt kräva tillstånd i stället. En anmälan lämnas in och är alltså inte något som beviljas; om tillstånd krävs måste ansökan däremot prövas och beslutet finnas före borrstart. I Stockholm krävs ett formellt tillstånd, och den som låter borra utan beslut får en miljösanktionsavgift på 3 000 kronor – utöver ansökningsavgiften och timavgifter för kommunens extraarbete. Kontrollera kommunens process och börja i god tid.

SGU rekommenderar att du använder en certifierad brunnsborrare och beskriver Normbrunn -16 som nationell vägledning för vatten- och energibrunnar. Om certifiering är ett formellt villkor avgörs lokalt. Stockholms miljöförvaltning kräver till exempel både certifierad borrare och arbete enligt Normbrunn -16. Be om RISE-certifikatnumret, kontrollera kommunens egna villkor och granska resten av firman som inför vilket stort jobb som helst; vår guide om att kolla upp en hantverkare visar arbetsgången.

Hur mycket sparar du – och när är pengarna hemma?

Bergvärmepumpen hämtar värme ur berget och använder el för att driva systemet. Jämfört med direktverkande el i en normalstor villa kan elanvändningen för värme enligt Bygghemma sjunka med upp till 80 procent. Vattenfall räknar likadant – en effektiv värmepump kan minska värmekostnaden med upp till 80 procent, vilket enligt dem kan motsvara upp till 15 000 kronor per år. Greenmatch sätter siffror på två typhus: ett hus som köper 15 000 kWh värme per år sparar i deras exempel runt 15 000 kronor årligen, och ett med 25 000 kWh runt 28 000 kronor, räknat med ett elpris på 1,50 kr/kWh.

Ställ det mot investeringen och du får återbetalningstiden. Vattenfall anger 5–7 år under rätt förutsättningar, Greenmatch 5–10 år och Bytautvärmepumpen 7–10 år. Mönstret i alla tre: ju större värmebehov huset har, desto snabbare räknas investeringen hem. Det är därför bergvärme brukar rekommenderas för större hus – och därför en liten, snålvarm villa ofta gör en bättre affär med luft/vatten.

Berget är en jämnare värmekälla än uteluften, men borrhålet kyls under vintern och återhämtar sig under sommaren.

SGU beskriver hur värmeuttaget kyler berget under vintern och hur det återladdas under sommaren. Den relativa stabiliteten är en fördel jämfört med uteluft, men resultatet beror på värmeuttag, borrhålsdimensionering, närliggande brunnar, framledningstemperatur och elpatronens arbete. Be om en årskalkyl som tar med hela systemets elbehov.

Är du fortfarande i systemvalet, jämför förutsättningarna i guiden om att välja värmepump innan du räknar hem borrningen.

Rotavdraget: när 35-procentsschablonen kan användas

Rotavdraget 2026 är högst 30 procent av godkänd arbetskostnad, max 50 000 kronor i ROT per person och år, inom det gemensamma taket 75 000 kronor för ROT och RUT. För en vätska/vatten-värmepump som installeras som totalentreprenad till fast pris kan 35 procent av totalen räknas som arbetskostnad. Skatteverkets schablon gäller installation i småhus och ägarlägenhet, inte bostadsrätt. För själva borrningen är schablonen avgränsad till arbete som försörjer ett småhus med värme och utförs på tomten som hör till småhuset.

När alla de villkoren är uppfyllda motsvarar 30 procent av 35 procent som mest 10,5 procent av den aktuella fakturan. Det är inte ett generellt avdrag på varje bergvärmefaktura: du måste bland annat äga och använda den kvalificerade bostaden, företaget ska ha F-skatt, du behöver tillräcklig skatt och ledigt ROT-utrymme. Separat upphandlad borrning kan ha en egen 35-procentsschablon vid fast pris om Skatteverkets villkor för borrarbete är uppfyllda. I övrigt räknas faktisk godkänd arbetskostnad. En faktura som bara gäller köp av pump ger inte ROT.

Fördelar och nackdelar med bergvärme

Bergvärme ger tillgång till en relativt stabil värmekälla och saknar utedel med fläkt. Borrhålet kan ofta återanvändas vid pumpbyte, men kapacitet, täthet och kollektor behöver kontrolleras mot den nya pumpens behov. Pumpens angivna livslängd på 15–20 år är ett leverantörsexempel, ingen garanti. SGU lyfter även möjligheten till frikyla på sommaren. Jämför livscykelkostnaden med andra system utifrån samma hus och energipris; bergvärme har inte automatiskt lägst kostnad i varje hus.

Investeringen är den högsta bland uppvärmningsalternativen, och den kräver ett vattenburet system – finns inget sådant växer kalkylen snabbt. Tomten måste gå att borra på: berggrunden ska vara nåbar, borriggen ska komma fram och avstånden till fasad och grannars borrhål ska hållas. Anmälan – eller den lokala tillståndsprövningen där kommunen kräver tillstånd – tar också tid. Ta med de här förutsättningarna när du jämför alternativen innan du skriver på.

Vanliga frågor om bergvärme

Hur djupt borrar man för bergvärme? Vanligen 100–300 meter; medianen i SGU:s brunnsarkiv ligger kring 175 meter. Installatören behöver dimensionera efter årsenergi, toppeffekt, aktiv längd, geologi, närliggande brunnar och värmesystemets temperatur.

Vad kostar det att borra brunnen? Räkna med 300–600 kronor per meter, plus foderrör genom jordlagren på 500–900 kronor per meter. Om 300–600 kr/m räknas på 140–180 m blir intervallet 42 000–108 000 kr före separat prissatta tillägg. Det är ett räkneexempel, inte en färdig offert.

Hur länge håller en bergvärmeanläggning? Pumpen brukar hålla 15–20 år. Borrhålet kan ofta återanvändas efter kontroll av skick och kapacitet, men har ingen garanterat obegränsad livslängd.

Kan alla hus få bergvärme? Nej. Huset behöver ett vattenburet värmesystem och tomten måste gå att borra på. Nationellt ska fastighetsägaren lämna in en anmälan till kommunen före borrning. Om kommunen lokalt kräver tillstånd måste placeringen godkännas i tillståndsbeslutet; Stockholm är en sådan kommun och anger att det bör vara minst 20 meter till andra borrhål samt att ingångshålet bör undvikas närmare än 4 meter från fasad. Undantag bedöms av miljöförvaltningen.

Får jag rotavdrag på borrningen? Det kan du få för ett kvalificerat småhus. Vid en fastpris-totalentreprenad kan 35 procent av totalen räknas som arbete när borrningen försörjer småhuset och görs på dess tomt. ROT är sedan högst 30 procent av den arbetsandelen och begränsas av övriga villkor, ditt skatteutrymme och årsbelopp. Bostadsrätt omfattas inte av schablonen.

Checklista innan du skriver på

• 35-procentsschablonen används bara om fastpris-totalentreprenaden, bostadstypen och arbetets placering uppfyller Skatteverkets villkor
• Aktiv borrhålslängd, jorddjup, foderrör, tätning, etablering, tillfart och à-priser för avvikelser är specificerade
• Offerten bygger på värme- och varmvattenbehov, framledningstemperatur och elpatron; driftsättning, brunnsprotokoll och skötselinstruktioner ingår
• Pröva om Villaeffekten kan minska materialkostnaden; räkna inte med bidrag före individuell prövning
• Pumpen är dimensionerad efter husets faktiska effektbehov – inte ett standardpaket
• Du har följt SGU:s rekommendation om certifierad borrare, kontrollerat RISE-certifikatnumret och läst kommunens villkor om Normbrunn -16
• Anmälan till kommunens miljöförvaltning är inlämnad före borrstart; om kommunen kräver tillstånd är tillståndsbeslutet klart
• Återfyllning, injustering, elarbeten och bortforsling av borrkax ingår i priset
• Rotavdraget är korrekt räknat: 30 % av arbetskostnaden, max 50 000 kr per person 2026
• Firman har F-skatt, ansvarsförsäkring och referenser från tidigare borrjobb

Källor

1. SGU: Normbrunn -16, normalt foderrörs- och tätningsutförande samt undantag i bilaga 1
2. Skatteverket, Vad räknas som rotarbete? – 35-procentsschablonen för fastpris-totalentreprenad av vätska/vatten-värmepump i småhus eller ägarlägenhet; borrningsdelen är avgränsad till småhus och dess tomt.
3. Skatteverket, Så fungerar rotavdraget – 30 % av arbetskostnaden, max 50 000 kr rot per person och år, gemensamt tak 75 000 kr rot+rut.
4. Svenska Kyl & Värmepumpföreningen (SKVP), Vad gäller vid ROT-avdrag? – schablonerna (35 % vätska/vatten, 30 % luft) togs fram av branschen och stämdes av med Skatteverket 2009; i praktiken 10,5 % respektive 9 % av totalpriset.
5. SGU, Bergvärme – fler än 300 000 anläggningar; borrhål vanligen 100–300 m (median ca 175 m); rekommenderar minst 20 m mellan energibrunnar (SGU anger att det inte finns några bindande regler om avstånd); den nationella utgångspunkten är att fastighetsägaren lämnar in anmälan före energiborrning, medan kommunen lokalt kan kräva tillstånd i stället.
6. SGU, Normbrunn -16 – vägledning för att borra brunn och Certifierade brunnsborrare – nationell vägledning och SGU:s rekommendation att anlita certifierad borrare; formella krav kan följa av kommunens beslut.
7. Stockholms stad, Ansök om tillstånd för värmepump – tillstånd, certifierad borrare och Normbrunn -16 krävs lokalt; staden anger att det bör vara minst 20 m mellan borrhål och att ingångshål bör undvikas närmare än 4 m från fasad, med kontakt för undantag.
8. Vattenfall, Luftvärme eller bergvärme – välj rätt – värmekostnaden kan minska med upp till 80 % (upp till ca 15 000 kr/år); återbetalningstid 5–7 år vid rätt förutsättningar; verkningsgraden beror på temperaturskillnaden mellan där värmen hämtas och där den lämnas.
9. Prisexempel från Bygghemma, Guide för bergvärme – 100 000–200 000 kr med befintligt vattenburet system, ca 300 000 kr utan; pump 60 000–200 000 kr; radiatorkonvertering 6 000–8 000 kr/st; upp till 80 % lägre elförbrukning; pumplivslängd 15–20 år.
10. Prisexempel från Polarpumpen, Kostnad och investering bergvärme – nyinstallation 125 000–260 000 kr före ROT; pump 75 000–130 000 kr; utbyte 40 000–100 000 kr plus 24 000–30 000 kr i arbete.
11. Prisexempel från Bytautvärmepumpen, Pris bergvärmepump 2026 – borrning 300–600 kr/m (separat leverantörsexempel, inte vår intervallberäkning); installationsarbete 30 000–60 000 kr, 3–5 dagar; totalpris 180 000–280 000 kr på leverantörssidan i september 2026.
12. Prisexempel från Greenmatch, Vad kostar det att installera bergvärme? – borrning ca 300 kr/m i berg, foderrör 500–900 kr/m; besparingsexempel 15 000 resp. ca 28 000 kr/år; återbetalningstid 5–10 år; leverantörens livslängdsuppgift är ingen garanti för återanvändning.